Det sjunger i isen

Recensionsexemplardetsjunger

Det sjunger i isen
av Linnea Dunér

Inez, hennes systrar Elsa och Gertrud, mor och far bevaras i början av den här berättelsen i ett fotografi. När de lämnar ateljén vet ingen av dem vad som kommer hända med Inez inte så långt därefter. Att hon kommer försvinna och att det enda som kommer finnas kvar av henne är en sjal som ligger intill isen vid den ökända sjön Bottenlösan och hennes allvarliga blick i fotografiet.

Mellan åren 1869 och 1872 får vi veta vad som hände Inez som försvann och systrarna som blev kvar. Det är en berättelse om just att vara systrar, om skogen, om giftermål, om onda och goda män. Om demonen från Svartmyr som högg av sin egen arm. Om orättvisan i rättvisan. Om kärlek som ingen annan kan förstå än de som älskar varandra. Om fina fasader som döljer hemska hemligheter.

En välskriven historisk roman. Jag får känslan av att varje ord är valt med omsorg. Otroligt stämningsfullt språk. Känns äkta!

Det var väldigt, väldigt längesedan som en bok höll mig vaken. Jag brukar oftast läsa en timme på kvällen men jag kunde inte gå och lägga mig innan jag visste hur denna slutade. Det här är början på en triologi, en början på något väldigt bra.

Bokbild: Humle förlag

Annonser

One thought on “Det sjunger i isen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s