Att städa i en text

Jag slås av hur stökigt det är i min text. Lite skämskudde kanske? Jag tänker tillbaka på hela resan. Det finns minst tjugo versioner av det här manuset som i höst ska bli bok. Jag lovar att jag inte överdriver. Tack och lov så kommer ni aldrig få läsa just de versionerna. Någonstans är jag väldigt imponerad över att jag lät min bästa vän Anna läsa Försvinner och stannar kvar i ett relativt tidigt skede. Då hittade vi så mycket konstigt i texten att det blev mängder av skrattanfall. Samtidigt var det nyttigt att våga blotta en obearbetad text, jag växte så mycket!

Men mitt motto i skrivandet (ett av många motton, jag älskar motton) är att för att skriva guld så måste jag först skriva skit. 

Därför är det okej att hitta bitar i texten som då kändes självklara men som jag idag tänker: ”Hur tänkte jag där?” För jag behövde skriva skitmeningar för att få till guldkorn.

Nu putsar jag min text. Precis som jag tar hand om en vacker möbel i trä. Jag städar och grejar och känner stor tacksamhet över att jag har tiden att göra detta i lugn och ro så att berättelsen får bli sitt allra bästa jag. I morse hade jag en rejäl skrivardipp då jag åkte berg – och dalbana i redigeringens himmel och helvete all over again. Allting i texten kändes fel. Mitt bästa tips mot det är att göra något annat en stund. Sedan på det igen. Efter lunch har jag förbättrat stora delar av manuset och faktiskt berömt mig själv, ”ser du vad mycket bättre det blev nu?”

Framförallt så måste jag säga att nu när jag vet att det faktiskt kommer att bli en riktigt bok av det här så är det tusen gånger roligare och lättare att jobba med texten. Jag får en helt annan skärpa när jag vet att det är på riktigt.

Annonser

2 thoughts on “Att städa i en text

  1. anethebergendahl skriver:

    Visst är det så – känner igen mig så väl.. Har också suttit och redigerat för tredje gången några kapitel och städat och skrivet till, tagit bort. Undrar hur fasiken tänkte jag här?

    Tror verkligen att det är så att man måste skriva massor med skit innan det blir bra. Och att låta andra läsa ens råmanus är guld värt.

    Ser fram emot din bokutgivning. 🙂

    Liked by 1 person

    • Jenny Eriksson skriver:

      Ja visst är det intressant! Ibland är det svårt att förstå att jag som är samma person har lyckats skriva så olika, jag tror det är för att man utvecklas ständigt när man skriver. 🙂

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s