Skrivarövning från Debutantbloggen

Jag älskar skrivarövningar. Särskilt att få fortsätta på en mening. Det fungerar i stort sett alltid för mig även vid den allra svåraste skrivkrampen och jag blir ofta förvånad över vart den här sortens skrivande leder mig i för riktning med berättelsen. Debutantbloggen bjöd in till att fortsätta på en mening. Det här blev min text. Meningen som texten skulle börja med är markerad med fet stil.

Tre barn sitter längst ute på bryggan. En av dem tittar upp mot himlen och säger: 
”Jag hatar moln.”
De två andra barnen ignorerar honom. Helt upptagna med att kategorisera molnen som fula och fina. Det finns kaniner, pungråttor, sniglar och odefinierbara varelser som barnen själva får uppfinna. Det är därför de skrattar så mycket och det tredje barnet som börjar känna sig gammal tycker inte om att vara ignorerad.
”Jag sa att jag hatar moln.” Barnet lägger sig ner på bryggan och smäller i med båda handflatorna för effektens skull. De tittar inte på honom ens. Inte kompisar. Bara skitungar.
”Ni spiller tid!”
Skitungarna skrattar åt honom.
”Titta inte då! Blunda om det är så jobbigt.”
”Jag hatar att blunda.”
Så reser han sig upp och går från bryggan. Skitungarna sitter kvar som två myggor. Han som går tänker att molnen försvinner. Det är därför han inte tycker om moln. Han tycker att blunda är lite som att dö. Att allting bara slutar. Därför måste han alltid titta. När han lämnar bryggan och stranden så går han in i en skog där allt är grönt och levande. Inga skitungar, inga moln och ingen död. Det enda som han vågar älska är den här skogen där han får vara ensam. Samtidigt hatar han ensamheten. Han är inte en särskilt lycklig pojke men han kanske kan bli.

Boktitelpoesi

Prova du också! Lägg böcker ovanpå varandra och skriv på så vis dikt direkt i bokhyllan. En kul grej och dessutom kanske du blir inspirerad?

Allt som är
norrsken
en levande själ

väckte någonting i mig, någon slags odefinierad skrivarlust för det låter som en vacker berättelse.

”Hjärtklappningskaffe” och kärleken till att skriva nonsens (jag har hittat på en kul övning!)

Nu har jag läst ut Merete Mazzarellas bok Att berätta sig själv. Kändes som en bra ”kick-off” för höstens skrivande. Jag har hittat mängder av inspiration för mitt mazarellaskrivande/redigerande av min självbiografiska roman men också för skrivandet överhuvudtaget. Jag har skrattat mycket och boken har gjort mig glad! Igår läste jag om fransmannen Balzac som steg upp vid midnatt, kokade ”hjärtklappningskaffe” och skrev med fjäderpenna minst femton timmar. (!!!!!!)

Nej jag tänker inte göra en Balzac, nöjer mig med att skriva någon timme på morgonen, någon timme på kvällen, ibland några timmar på dagen (jag pluggar ju skrivande på halvtid så dessa timmar är min skoltid). Ibland en minut i mobilen. Ibland mycket, ibland inte alls. Det är viktigt för mig att skriva. Men det är viktigare för mig att leva. Att skriva är för en skrivande själ en del av livet men skulle jag bara skriva så kan inte jag känna att jag lever. Det finns ett väldigt fint avslut i Mazzarellas bok om att både skriva och leva. Att Muminpappan inte är helt ute och cyklar när han måste göra saker för att ha något att skriva om. Apropå Balzac och olika ritualer som författare använder för att skriva. Hjärtklappningskaffe! Det är ett ord jag sparar som ett väldigt bra ord. Det fastnade på något sätt. Fast jag dricker hellre te.

Vad mer tar jag med mig ur boken? I texten som är skriven löpande utan kapitalindelning och ger mig känslan ibland att jag läser en roman och inte en faktabok (boken kallas kanske just därför för inspirationsbok) innehåller en del övningar som kan vara kul att prova. T.ex att ägna en stund åt att skriva nonsens. Det är helt i min melodi! Jag älskar att skriva oproduktivt och fritt, texter som antagligen aldrig kommer ”bli något” men allting här i världen måste inte ”bli något”. Är det inte skönt att skapa något bara för sin egen skull? Sitt eget nöje?

För den som vill prova nöjesskriva har jag här spunnit vidare på det där med nonsensskrivande. Här är en övning som jag själv kommit på och som jag gjort någon gång bara för att jag älskar att hitta på vackra nonsensord:

  • Skriv en meny som sticker ut ur mängden, välj ett tema rymden, trädgården, snickerier och välj förrätt, huvudrätt och efterrätt. Spacklad sågpånstorsk med slipad sej? Stjärngratinerad Plutopaj med utomjordiskt god kolakratersås? Nej ingenting behöver bli vettigt eller logiskt. Det här gör du bara för att det är kul.

När man gör en sådan här övning så kan man ju också hitta guldkorn, så spara allt skrivande. Nonsens, allvar, dagbok, gör mappar på datorn och ibland kan man bläddra i dessa texter, sno en mening här och där och pussla ihop till något.

 
Bokbild: Forum.se
Reservera: Mazzarellas bok på Helgebiblioteken 🙂