Gästblogg på Debutantbloggen

Idag gästbloggar jag på Debutantbloggen. Vilken ära! Jag skriver om ett magiskt tillfälle då jag mötte en av mina påhittade bokkaraktärer (ur ungdomsboken som jag redigerar) i det verkliga livet. Och om att återvända och fortsätta med en bra idé: ”Även om ett manus blir liggande ofärdigt, dammigt och bortprioriterat, så behöver det inte vara en oälskad berättelse. Ibland måste det vara rätt tid för att skriva. Nu är det rätt tid och jag är så stolt över mig själv men framförallt så är jag stolt över Freja. Att hon orkade vänta på mig! ” Här kan du läsa mitt inlägg. 

Lyxigt! Om respons på skrivarkurs

Nu när den självbiografiska romanen är hos testläsare och får lite nödvändig vila och distans så är det fullt fokus på ungdomsboken. Nu har vi kommit så pass långt i Kreativt Skrivande-kursen att vi haft den första stora inlämningen och inlett responsarbete. Det är så otroligt lyxigt! Respons under skrivprocessen är skrivarlyx!

Att få:

  • andras ögon på ens egen text
  • bekräftelsen att det finns guld när man själv ibland bara ser skit
  • veta vad man gjort för intryck
  • konstruktiv kritik som man kan använda i sitt fortsatta skrivande
  • veta saker som läsaren förstår som man inte trodde att läsaren skulle förstå
  • veta saker som läsaren inte förstår fastän man själv inte tänkt på det
  • veta vad läsaren tänker om ens karaktärer, vilka karaktärer som gillas, vilka som man inte får ett grepp om, vilka som är kliché, vilka som är klockrena

Jag satt med världens största flin från öra till öra, läste och kände mig stolt. 🙂 Vilken boost för självförtroendet och så himla kul, kanske det roligaste av allt just att få respons på sina karaktärer. För mina karaktärer i ungdomsboken är som vänner och jag snickrar dem med stor kärlek och vill att de ska vara dynamiska personer med både bra och dåliga sidor, operfekta och underbara.

Nu är jag så otroligt taggad, peppad, boostad och alla andra sådana där härliga ord man använder när man är överväldigad och euforisk, så kommande veckan ska det skrivas må ni tro! Kanske lite redan i helgen också…

Lära känna en karaktär

I Kreativt Skrivande 3 så har jag som mål att färdigställa ett gammalt ungdomsboksprojekt som har sovit en period. Jag tänker nog inte skriva så mycket om handlingen här på bloggen utan mer om processen och idag fokuserar jag på karaktärer.

Det finns ju inget tråkigare tycker jag när man läser en bok och handlingen är suverän men karaktärerna lever inte, de är som klippdockor, pappfigurer, känns liksom påhittade. 

För även om karaktärerna är påhittade så vill jag när jag läser, eller ser en film, att det ska vara som att de här karaktärerna faktiskt lever, finns, kämpar, just nu i något slags parallellt litterärt universum.

Jag vill bli arg på karaktärer, vill tänka vad gjorde du så för jävla idiot!! Jag vill förändra min bild av en karaktär, jag vill förlåta, försonas, jag vill tycka om en karaktär, vill känna värme, vill att det ska gå bra för den, att allting ska ordna sig. Jag vill känna något för karaktären.

Så när jag skriver vill jag ju förstås skapa karaktärer som jag själv skulle vilja läsa om.

Jag har denna söndagsmorgon ägnat min tid åt en karaktär i min bok som heter Ida. Hon har varit lite försummad. Förut så var en bikaraktär men så kände jag att hennes historia är minst lika viktig som ordinarie huvudkaraktärs historia så jag tänkte att det får bli två huvudkaraktärer. Men den ordinarie huvudkaraktären, Freja, har jag grubblat, tänkt och format fram henne under flera år, det är som en barndomsvän som jag känner men inte träffar så ofta, om jag går förbi en klädaffär så kan jag per automatik ibland notera vad Freja tycker är fult och vad hon tycker är fint.

Där är jag inte riktigt ännu med Ida.

Så idag har jag rått om henne. Det är så spännande! Jag har funderat på vilka personlighetsdrag hon har i början av texten och vart hon kommer landa, hur hon kommer förändras under textens gång, jag har ställt frågorna, vart hon kommer ifrån?  Vart hon är på väg? Vad vill hon? Varför vill hon det? Och så vidare.

Innan jag började med det här karaktärsarbetet kändes det inte särskilt lockande men när jag väl var i gång så var det ju skitkul! Det är som att lära känna en ny person. Har även skrivit ett nytt kapitel. Det går framåt.