Skrivarmål 2017

  • Redigera klart ungdomsboken och skicka in till förlag innan sommaren
  • Plugga klart Kreativt skrivande 3 (också under våren)
  • Göra mer research
  • Skriva råmanus till feel-good romanen
  • Skriva fler noveller
  • Skriva mer poesi
  • Boka in skrivardejter med mig själv och skriva in dem i almanackan så att det faktiskt blir av
  • Skriva så hjärtat glöder, alltid ❤

Att kräkas på sin text / att älska sin text

Redigera, redigera, redigera.

Att vissa dagar kräkas på texten.

Att vissa dagar få så fantastisk respons så att jag känner mig som världens rikaste människa. (Tack Anna!)

Att vissa dagar sjunga i huvudet av att det är så härligt, finns ju en anledning till att jag skriver från första början, jag ÄLSKAR det.

Att känna förväntan, oro, och pepp.

Att växa genom att se texten växa.

Idag har jag en välsignad dag då jag tycker min text är fantastisk och då jag äter choklad när jag redigerar med känslan: denna dag, ett liv.

Brottningsmatchen: kramp och glöd

Jag har ganska ofta flyt, skriver då i racerfart, det är kul, fantastiskt till och med. Då glöder jag, känner mig levande och hoppas att jag då också skriver levande. Skrivkramp har jag också, det är som en brottningsmatch mellan glöd och kramp och lika häftigt är det varje gång, när den där tomheten, hopplösheten, svårigheten vänder. Jag samlar alltid på mig knep, vad fungerade just den här gången för att ta mig ur svackan?

Idag kände jag mig omotiverad som fan. Riktigt bottennapp. Hade ingen lust! Men skrivande är inte bara lust, jag pluggar skrivande, ser det som mitt arbete, det är bra, ständiga övningar i disciplin och att öva upp en tilltro till min förmåga, att det löser sig, sätter jag igång så kommer det att gå.

Det som hjälpte mig idag var att dels skriva lite skit. Det är en bra början. Skriva en riktigt skitdålig dialog som är platt, ful och fel och så helt plötsligt tittar en mening tillbaka på mig från skärmen och den är bra. Ett frö, ett frö kan man vattna och jag vattnade fröet med research. Använde eniro för att rita ut en promenadväg där karaktärerna går, googlade naturreservat i den aktuella staden där berättelsen just nu utspelar sig och så hittade jag också ett hus som passade berättelsen och så googlade jag kaffetermosar (!) för jag tänkte att min berättelse behövde en snygg sådan. Haha. Man kan ju också fastna i det där, bara rota runt berättelsen, hålla på med rekvisita så då kanske det snarare stjälper än hjälper, med skrivande är det ju som så att jag som skrivande människan kan ju min process bäst, precis som med allt annat i livet. Man vet nog oftast bäst vad man själv behöver.

Så även idag blev det ord ändå. 1-1 mellan glöden och krampen.