Research, Skrivprocessen

Konsten att vara pinsam – om research, skämskudde och att omfamna sin knasighet

Jag ska idag berätta om konsten att vara pinsam. Det handlar om research. Idag åkte jag buss och jag är inne i skrivar-mood så jag fotograferade ut genom rutan sånt som inspirerar mig, en del av min hjärna tänkte: nej nu är du sådär författarkonstig igen, vilket födde idén till det här inlägget och att omfamna knasigheten istället för att förakta den. Jag tror inte att människor trivs i trånga små boxar om hur en människa får vara.

Nu när Försvinner och stannar kvar snart kommer ut och ska flyga fritt så känner jag en längtan efter att jobba med mina andra manus, bland annat ungdomsboken. Research är en av de viktigaste beståndsdelarna av mina skrivarprocess. En bra research kräver lite mod. Att våga ställa frågor, prata med människor, fråga experter och utmana sin bekvämlighetszon, om man inte redan är superbekväm med allt sånt, grattis till er som är det! För mig är det övning men jag har en ganska nice egenskap, ibland glömmer jag att många saker i livet skrämmer skiten ur mig.

Även när jag skrivit om mig själv, inför Försvinner och stannar kvar, så har jag behövt göra research. Låter kanske märkligt när man skriver en självbiografisk roman att göra research men min barndom var inte igår – jag behövde fysiskt gå tillbaka till vissa platser för att till exempel få till bra miljöbeskrivningar och hjälpa minnet. Och nu ska jag berätta om ett av mina pinsammaste författarögonblick hittills (fler lär väl komma).

Jag besökte en sommarlovsstängd skola, med tillåtelse från rektorn, jag hade målat upp en bild innan i mitt huvud av hur det skulle vara – jag skulle gå långsamt längs med korridorerna som skulle vara alldeles tomma och jag skulle med tårar i ögonen låta minnena framkallas. Som i en film med soundtrack och allt. Jag skulle gå runt i kanske en timme och bara insupa atmosfären, känna litteraturen och få kontakt med mitt inre barn. Jag skulle luta mig mot en vägg, glida ner på golvet och krampaktigt skriva ner mina känslor i ett anteckningsblock. Typ. Det blev inte riktigt så.

För när jag kom upp till den där korridoren jag ville få med i min bok så var den inte tom. Nej skolan höll på renoveras och där fanns två hantverkare som förvånat tittade på mig. Jag blev så jäkla rädd att de skulle slänga ut mig, bli arga eller fråga varför jag var där. Grejen är att är man orolig över att någon ska undra varför man är där så kommer man utstråla den känslan. Det vill säga, jag fattar ju nu att jag var livrädd för att framstå som konstig, alltså framstod jag troligen som lite konstig, för med uppspärrad blick (jag var ju påkommen i mitt hemliga uppdrag!) och superstressad röst förklarade jag gällt i ultrarapid:

”ALLTSÅ JAG SKRIVER EN BOK SÅ JAG GÖR RESEARCH OCH JAG SKA BARA KOLLA LITE HÄR MEN FORTSÄTT NI JAG SKA INTE STÖRA. HEHE. JAG HAR GÅTT PÅ DEN HÄR SKOLAN. EH. SÅ JAG SKA BARA GÅ OCH TITTA LITE HÄR.. JA… FÖR SKRIVANDET.”

Det blev en kul dag på jobbet för hantverkarna. De var ju ganska så måttligt intresserade av mitt skrivande så de ryckte på axlarna, skrattade lite och fortsatte sedan med sitt.

Och jag skyndade mig igenom korridoren på tjugo sekunder samtidigt som huvudet snurrade, hann jag få med miljöbeskrivningen nu? Hann jag få feeling?

I efterhand älskar jag den här historien. För att jag vågade vara pinsam. Nu kan jag omfamna min awkwardness. Våga vara knasig! Idag till exempel såg jag ett brev och par burkar ligga på trottoaren i ett arrangemang som gjorde att min författarhjärna tänkte: ”Ah! Här ligger en berättelse.” Först tänkte den tråkiga hjärnan: ”gå förbi, det är skumt att ställa sig och fotografera av en berättelse bara sådär” men författarhjärnan tänkte: ”Vänd om och fota nu. GRYM inspiration ju! Det här kan jag använda.”

Och ja någon tittade.

So what.

Lyssnar jag på författarhjärnan får jag ett roligare liv, antagligen skriver jag bättre också. Sen är det klart att ibland får jag be min författarhjärna att lugna ner sig litegrann och påminna den om att allt inte är litteratur.

När jag var tonåring hade jag social fobi, så ibland gör sig de såren påminda, skräcken över att någon ska tycka att jag är knäpp, men det är en gammal tanke från ett gammalt liv som inte ska definiera mig idag. Idag älskar jag ju den knäppheten, knasigheten, märkligheten som just gör att jag ofta har en ganska rolig vardag. Så låt det knäppa, märkliga, vackra, idérika, fantasifulla stråla, skina, blomstra.

P.s. Det blev en bra miljöbeskrivning ändå för jag hittade en annan korridor som faktiskt var tom och jag kunde stanna upp, anteckna och få med några bra grejer därifrån som gjorde att texten blev snäppet bättre.

Har du gjort något märkligt i samband med research eller skrivande? Dela gärna med dig i en kommentar. Eller finns det någon research du skulle vilja göra men inte vågar? 

Annonser
Research, Skrivarliv

Passionerad research och ett mystiskt brunt paket


På min facebooksida visade jag ett mystiskt brunt paket som jag hämtade ut på posten… Ett tag undrade jag vad jag egentligen beställt. Medicinsk utrustning??? För det var tungt!! Och så välinslaget. När jag öppnade paketet trillade det ut dagstidningar och tomma glasslådor. Och där under fanns tusen sidor medicinskt nedslag i femtiotalets mitt. Röda korsets medicinska uppslagsbok från 1956. Fantastisk läsning. Saker att bli förbannad över, saker att bli förvånad över. Vissa saker framstår idag som underhållande på grund av att det blir lite absurt, vissa texter tyder på en stark vilja att göra det bästa för att vårda, vissa texter visar ett tydligt avstånd mellan läkare och patient och människor som nästan inte får vara människor.

Jag är passionerad när jag gör research, särskilt när jag hittar ett ämne där jag låter min nördighet blomstra till en trädgård som suger åt sig all kunskap som regn. Jag är otroligt fascinerad av historien i ett ”hur-påverkade-det-människorna-perspektiv”. De stora förändringarna i samhället och hur det syns i människor egna berättelser från vardagen. Det stora som syns i det lilla och det lilla som syns i det stora.

Bokhögen ovan är också research för även om jag har tagit sikte på Sidsjöns sjukhus så vill jag göra rejäl research men jag har valt att rikta in mig på psykiatrin i Gästrikland, Hälsingland och Västernorrland. Jag vill förstå hur psykiatrin på femtiotalet blev det den var, vad som ledde fram till olika behandlingsmetoder och sätt att vårda. Valet av plats för vårdandet. Ute i skogen eller mitt i stan. Synen på människorna. Människorna som kallats för dårar, sinnesslöa och idioter. Ordval som gör ont i mig. Jag tycker inte att man kallar människor så nervärderande uttryck men då var det vardag att säga så. Varför? Sånt vill jag titta på. Jag tänker på de människor som bott i ”dårstugor” och på mentalsjukhus. Ordets makt. Vad är sjukt och vad är friskt? Jag vill kika på vad som gjorts i just humanismens anda. Vad som blev så fel. Särskilt är jag intresserad av lobotomins historia.

I detta arbete med research är jag glad över mina informationskompetenser som bland annat fått växa/utvecklas i min bibliotekarieutbildning. Förmågan att sålla, välja, värdera, söka men jag tvekar inte om att be om hjälp. Böckerna ovan har jag nämligen blivit tipsad om – hela bunten – av en sjukhusbibliotekarie. Helt fantastiskt! Sjukhusbiblioteken är en resurs i samhället. En bortglömd pärla.

Och jag har en plan. På hur jag ska välja vad jag ska skriva.  Jag ska redigera klart Freja parallellt med detta researcharbete som jag kommer göra i maklig takt – och verkligen njuta av att inte stressa igenom något så viktigt. Snart ses vi Freja, jag ska bara läsa Om den offentliga vården av Anders Åman först. Ja jag är fortfarande Alfons Åberg.

Skrivarliv, Skrivprocessen

101 saker att göra för ditt skrivande nr 13-25

IMG_6556
Nr 1- 12 

13. Skriv med en kompis
Turas om att komma på en första mening som texten måste börja med. Bestäm en deadline, gärna två veckor, och skriv på varsitt håll. En A4 är lagom ungefär. Maila texterna till varandra och ge feedback. Det här gör jag med min fina vän Malin och texterna blir magiska.

IMG_7508

14. Utforska staden och dess omnejd
Någonstans i den stad du bor finns det säkert en plats som du aldrig har varit på. Gå dit. Åk dit. Bussens ändhållplats. Den där skogen bakom industriområdet. Stadsdelen som du inte växte upp i. Vad är det för en plats? Vad händer där? Är det en tråkig plats? En bra eller dålig plats? Vilka människor bor där? Vad gör de om dagarna? Fantisera. Spana. Skriv ner sånt som dyker upp eller bara fundera.

15. Bjud vänner på middag och dialog med eventuellt sjuk humor
Ska du bjuda några du känner på middag/fika? Toppen! Föreslå denna roliga skrivarövning men kalla det för en ”kul grej” så det inte blir prestationskrav. Alla ska ha ett varsitt A4-papper. Alla skriver en replik (vad som helst, övertänk inte, ta det som kommer upp) högst upp på pappret och skickar vidare till nästa person. Nästa gång viker ni undan det översta så att bara en replik syns i taget när ni skickar runt. Svara på replikerna så att dialogen på pappret fortsätter, låt det gärna gå fort och skriv det som dyker upp spontant, det blir roligast så. När ni är less eller pappret är fullt, öppna upp dialogerna och kör högläsning. Det kan bli sjukt kul och samtidigt övar ni skills i att skriva dialog på ett fritt sätt.

16. Gå barfota i skogen om du aldrig gjort det förut
Om du någon gång vill skriva om en människa som gör en viss sak så kan det ibland, när det är genomförbart, vara givande att testa själv. Kommer din karaktär springa barfota i skogen? Prova själv!

17. Eller googla dig fram till nya erfarenheter
I ungdomsboken som jag skriver förekommer alkohol. Jag har aldrig druckit alkohol och  tänker inte göra det heller. Hur kan jag då beskriva hur alkohol smakar? Jo jag har intervjuat människor som förtärt alkohol samt googlat. I forum som Flashback och Familjeliv kan du hitta förvånansvärt mycket givande information om allt möjligt som kan finnas i ett liv.

18. Loppisfynda en karaktärs garderob
Vill du gå all in för karaktärsbygge? Besök en second hand butik eller en loppis och välj ut en outfit som är din karaktärs stil. Fotografera av den eller köp hem den (är det en second hand med välgörande ändamål så skänker du ju samtidigt pengar till något viktigt).

IMG_7458

19. Läs tecknade serier
Till exempel något av Åsa Grenvall, Lina Neidestam eller Sofia Olsson, dels för att det är bra serier och dels för att se samspel mellan bild och text, hur människor reagerar/ser ut när de pratar, vad ansiktet säger. Jag tycker att det är väldigt inspirerande att ta del av bild även för mitt skrivande, hur kan jag få fram det som bilden kan visa med streck med mina ord? 

20. Beskriv den där sömnlösa kvällen Proust-style
Svårt att somna en kväll? Gör en Proust och skriv väldigt många sidor om en ganska kort episod i ditt liv. Tööööj ut, associera, följ tankegångarna, stanna kvar i ögonblicket och se vad som händer i ditt skrivande.

21. Läs Proust 
Läsningens uthållighetsprov. Jag får varje sommar ett ryck, en passionerad dragningskraft till bokhyllan och ett kall att nu ska jag läsa På spaning efter den tid som flytt. Jag börjar… Jag stryker under, det finns många guldkorn, men sedan blir den där långsamheten svår. Någon gång ska det gå. Kanske är det denna sommar som du lyckas ta dig igenom första delen? Jag siktar på nästa sommar, Proust 2018…

22. Samla alla dina bokidéer
Gör en anteckning på mobilen eller ett dokument på datorn och skriv ner alla bokidéer som snurrar i ditt huvud, eller olika berättelser vars handling som du bara snuddat vid, vårda dina idéer, de är värdefulla, alla idéer kommer inte bli böcker men någon idé kan vara början på något riktigt, riktigt bra. Nästa gång du vill skriva men inte vet vad så väljer du den bästa idén från listan och bara kör. 

23. Gör en bucket list för ditt skrivande 
Kanske har du en bucket list med saker du vill göra i livet. Gör en bucket list för ditt skrivande också! Dina mål och drömmar helt enkelt. Det kan vara att våga skicka in ett manus till förlag, läsa upp en dikt på en poesikväll, signera din bok på en bokhandel, vara med på bokmässan som författare eller precis vad just du skulle vilja få uppleva i ditt skrivande liv.

24. Lyssna på musik som du aldrig lyssnar på
Om du alltid lyssnar på en viss genre eller en viss artist, ge dig själv en utmaning att aktivt lyssna på något helt annat. Jag brukar vidga mina vyer ibland genom att gå utanför listan vad spotify rekommenderar för mig, det är kul att hitta musik som jag inte ens visste fanns och så kommer jag ut ur filterbubblan en stund. 

25. Och gör en lista med den mest dramatiska musik du kan hitta (soundtrack till ditt skrivande)
Har du någon gång öppnat ett dokument och börja skriva text till tonerna av Do the people sing från Les Misérables? Inte? Då har du en mäktig upplevelse framför dig! Särskilt om det ösregnar utanför och volymen på musiken är HÖG.
Gör en lista med den mest dramatiska musik du kan hitta, tips: filmmusik tycker jag triggar någonting i skrivarnerverna. Här är något att börja listan med: musiken från Fantastiska vidunder och var man hittar dem.

Fortsättning följer..

Inspiration, Skrivprocessen

Skrivboken del 2: Research om sin egen förälder

06

Här kan du läsa del 1 i Skrivboken.

Research. Att träffa andra skrivande människor kan ge kraft och mod. För research kan vara läskigt. Att ha ett mål gav mig styrkan att faktiskt ta vara på mina bästa egenskaper: strategiska Jenny och envisa Jenny. Jag behövde fler bilder av pappa för att kunna skriva. Gå utanför mitt eget huvud. Våga göra obekväma saker. Våga research!

Jag skickade ett sms till en person jag inte kände men som kände min pappa. Det var ett sånt där sms som jag tänkte: jag kommer ALDRIG våga skicka det här och alltså gör jag det.

För annars är jag bara en liten lort.

Jag fick ett positivt svar och vi bokade in en fika. Med detta vill jag säga: våga fråga levande människor när du skriver! Det kan verkligen leda till något magiskt.

Det var i juli 2015 som jag träffade den här personen. Jag skriver detta inlägg lite kryptiskt  för jag tycker att det är roligast om ni får läsa helheten i själva boken när den kommer men jag ville visa hur det såg ut i min skrivbok. Min tanke med min text har ju varit att jag ville hitta en annan pappa än den sjuka, arga, åskmolnspappan, den jag trodde jag kom i håg från min tidiga barndom. En snäll människa. Samtidigt så ville jag inte bara ha fluffet, framförallt har ju processen att skriva om pappa handlat om att förstå hans mörker och att våga möta det.

Musiken har också varit så viktig för skrivandet. Vad lyssnade pappa på? Jag har ju kassettbanden men de är föremål i plast. Jag föredrar ändå att fråga verkliga människor som inte bara kan återge musiken utan också berätta om musiken. Vad den betydde, när just den låten lyssnades på och så vidare. Jag har en spellista som fyllts på med soundtracket till min pappas liv som sedan mynnar ut i låtar jag själv har viktiga minnen till under pappas sjukdomsresa och efteråt.

Nästa del i skrivboken kommer att handla om att inte bara få respons på en skrivkurs utan också att ta vara på den.

Research, Skrivarliv

Research – du måste ju fan känna på vattnet om du ska skriva om det!

researchlistan
Just nu är det icke-skrivande som gäller. Distans och vila från själva texten men komma närmre annat, berättelsen, karaktärerna, miljöerna..  Jag vill göra det här på bästa möjliga sätt så därför har jag satt ihop en researchlista som jag gör mig på väldigt bra humör, särskilt: ”du måste ju fan känna lite på vattnet om du ska skriva om det”, haha.

Du som också skriver, vad gör du för research? 🙂 

Research

Brottningsmatchen: kramp och glöd

Jag har ganska ofta flyt, skriver då i racerfart, det är kul, fantastiskt till och med. Då glöder jag, känner mig levande och hoppas att jag då också skriver levande. Skrivkramp har jag också, det är som en brottningsmatch mellan glöd och kramp och lika häftigt är det varje gång, när den där tomheten, hopplösheten, svårigheten vänder. Jag samlar alltid på mig knep, vad fungerade just den här gången för att ta mig ur svackan?

Idag kände jag mig omotiverad som fan. Riktigt bottennapp. Hade ingen lust! Men skrivande är inte bara lust, jag pluggar skrivande, ser det som mitt arbete, det är bra, ständiga övningar i disciplin och att öva upp en tilltro till min förmåga, att det löser sig, sätter jag igång så kommer det att gå.

Det som hjälpte mig idag var att dels skriva lite skit. Det är en bra början. Skriva en riktigt skitdålig dialog som är platt, ful och fel och så helt plötsligt tittar en mening tillbaka på mig från skärmen och den är bra. Ett frö, ett frö kan man vattna och jag vattnade fröet med research. Använde eniro för att rita ut en promenadväg där karaktärerna går, googlade naturreservat i den aktuella staden där berättelsen just nu utspelar sig och så hittade jag också ett hus som passade berättelsen och så googlade jag kaffetermosar (!) för jag tänkte att min berättelse behövde en snygg sådan. Haha. Man kan ju också fastna i det där, bara rota runt berättelsen, hålla på med rekvisita så då kanske det snarare stjälper än hjälper, med skrivande är det ju som så att jag som skrivande människan kan ju min process bäst, precis som med allt annat i livet. Man vet nog oftast bäst vad man själv behöver.

Så även idag blev det ord ändå. 1-1 mellan glöden och krampen.

Skrivprocessen

Tankekarta för en scen, research och att skriva om sånt man inte vet något om

tankekarta

Nu när den självbiografiska romanen har lite ledighet för min del då den ska läsas av testläsare så växlar jag till mitt andra projekt. Det här med två parallella projekt fungerar toppen för mig. Så nu är det unga vuxna romanen som gäller, det är ju den jag skriver på i kursen Kreativt Skrivande 3 på LTU.  En bromskloss för mig nu är en scen som kretsar kring en fest och där går jag ju bet för min erfarenhet på den fronten är 0, nada, inte ett jota. Så hur sjutton gör man då?

Jo man frågar!

Idag pluggade jag med en vän och efter att ha varit duktig och läst kurslitteratur så började vi prata om boken och det ledde till en spontan stund med research. Det blev en välklottrad tankekarta om alla möjliga beståndsdelar, tankar, känslor, situationer kring festande i gymnasieåldern, som den scenen kan byggas upp utifrån. Känner definitivt att det här med research är något att ta vara på i skrivandet, fråga folk, göra tankekartor, ta in kunskap och andras erfarenheter där ens egna erfarenheter inte räcker för att skapa en trovärdig text.