Påskens läsutmaning – i mål!

Paskens-utmaning2017
Det är en annan dag (höhö) och jag avslutar härmed påskens läsutmaning (oj vad det lät drastiskt, som om jag skulle sluta läsa böcker – vilket ALDRIG kommer hända).

Sist ut blev Hjärta av jazz av Sara Lövestam. Åh vilken tjusig litterär böna den boken är! Jag älskar att hylla böcker så jag vill härmed ropa ut min stora respekt för Lövestams språk som enligt mig är fantastiskt. Till exempel på det sätt hon knyter samman sluten på nutidsscenerna med tillbakablickarna. Otroligt inspirerande för en som skriver.

Hjärta av jazz handlar om vänskap över generationsgränserna. Steffi är femton år och har jazzen i själen. Hon spelar bas.  I skolan är hon utsatt för vidrigheter. Det gör så jäkla ont att läsa. Men så bra skrivet, om skolgårdshierarkier och att Sara Lövestam plockar fram hoppfullhet i något hopplöst smärtsamt.

Povel Ramel är Steffis ledstjärna i mörkret och när hon hör Povels röst sjunga från ett fönster så blir det just en vänskap som tar sin början för likaså en enda gång du möter just den vän du behöver, det är Alvar som blir vännen, även känd som Pysen och hans berättelse om Stockholm, Nalen, brylkräm och from the top again kommer göra stor skillnad i Steffis liv.

Summering av läsutmaningen
Det har varit en fin upplevelse och jag har läst böcker som jag tänkt att jag ”någon gång ska läsa” – någon gång är ju nu. ❤

Jag har läst ut: 

  • Enklav 247 sidor
  • Utpost 306 sidor
  • Jorden vaknar 360 sidor
  • En annan historia 195 sidor
  • Fyren mellan haven 378 sidor
  • Stjäla the show 314 sidor
  • Hjärta av jazz 297 sidor

Totalt: 2097 sidor.

Tack Mias bokhörna som anordnade denna utmaning 🙂

Tillbaka till henne av Sara Lövestam

”Stockholm var en kokande gryta, ett spöregn. En myrstack. Hästspann kom i en aldrig sinande ström från alla håll och försvann snabbt och målmedvetet i motsatt riktning medan nya dök upp bakom krönet. Springpojkar, tidningsförsäljare, skoputsare och på en timme fler bilar än Signe dittills sett i hela sitt liv, kom och försvann inför hennes åsyn. Om Uppsala var en vårbäck, så var Stockholm ett dånande vattenfall.” 

Jag har precis avslutat en magisk läsupplevelse. Tillbaka till henne är en roman där jag som läsare i nutiden får följa arbetsförmedlaren Hanna som inte verkar så där jättelycklig precis och Signe som i nittonhundratalets början är en folkskolelärarinna som kämpar för rösträtt.  Hanna börjar ledsna på sitt förhållande med Johan och Signe, nästan hundra år tidigare känner stor passion för Anna. Så man kan säga att till en början är det inte mycket med Signes och Hannas liv som hänger samman.

Men egentligen börjar berättelsen med fyra föremål: en linjal, ett par glasögon, ett par skor och en brosch. Efter en cykelolycka hamnar dessa föremål i Hannas händer och de rör upp något i henne. Föremålen kommer leda henne till brev och dagböcker och genom dessa hör hon det förflutna som ett eko genom henne själv, kanske vill Signe berätta något för henne?

En magisk läsupplevelse, suveränt språk som imponerar mig gång på gång. Verkligen inspirerande för mig som skrivande människa. Berättelsen är fiktiv men lyfter fram människor och kampen från de förflutna på ett vackert sätt och det berör mig som läsare hur Hanna växer i sökandet, att det väcks en glöd i henne utifrån fyra föremål.