Tre saker jag inte vet om dig

tresaker

Tre saker jag inte vet om dig
av Julie Buxbaum

Jessie flyttar motvilligt med sin pappa in hos sin styvmamma och nya bonusbrorsa Theo. Från Chicago till Los Angeles. Från en tillvaro där hon inte var lycklig men som i alla fall fungerade  till en dyr skola där hon inte har en aning om hur hon ska vara för att överleva. Hennes mamma är död och det är allt annat än okej. Så länge mamman fortsätter död kommer det aldrig att bli okej, även om Jessie kanske kommer att bli det.

Det kommer ett mail.
En anonym elev som kallar sig Någon Ingen har sett henne på skolan och erbjuder henne råd. Enda villkoret är att hon inte ska ta reda på vem Någon Ingen är… Bortsett från det får Jessie fråga om allt.

Någon Ingen och Jessie mailar om livet, sorg, pannkakor och snart övergår de till chatt för att kunna skriva mer frekvent. En vana blir att de berättar tre saker om sig själva som inte den andra vet. På så sätt lär de känna varandra men Någon Ingen fortsätter vara mystisk, Jessie kan förståss inte låta bli att utifrån vad som händer på skolan försöka lista ut vem det är som hon skriver med.

Författaren beskriver Jessies sorg över sin mamma på ett varmt och genuint sätt som inte känns klyschigt utan tvärtom vågar gå emot sorgens klyschor. Igenkänning för mig som själv förlorat en förälder i tonåren. Konversationerna mellan Någon Ingen och Jessie är så fina och roliga och jag får ganska tidigt mina aningar eller snarare förhoppningar om vem det kan vara som är Någon Ingen men ett stort spänningsmoment är förståss att få veta vem det är. En hjärtevärmande bok.

 

Annonser

Påskens läsutmaning 2017 dag 2

jorden-vaknar

Jag njuter av påskens läsutmaning. Eftersom jag haft en långvarig förkylning eller vad det är för skrot som inte ger med sig så har jag massa tråktid då jag försöker vila bort skiten i kroppen, den tiden blir så mycket roligare av läsfrossa. Idag läste jag ut fortsättningen på Enklav som heter Utpost. Sedan blev jag så lycklig när jag såg vilken titel som väntade på mig bokhögen.

JORDEN VAKNAR!!!

Har längtat efter fortsättningen på Vattnet Drar så intensivt att det nästan känns overkligt att äntligen få läsa vad som hände sedan. Fantasy/skräck i min hemmiljö, Gästrikland. Det är magiskt, otäckt och brutalt. Halvvägs nu… Kommer antagligen drömma mardrömmar om rötter och mossa.

Våra kemiska hjärtan

kemiskaHjartanVåra kemiska hjärtan
av Krystal Sutherland

”För att jag aldrig tidigare vetat att kärleken till en person kan uppstå på samma sätt som kärleken till en sång. Att en människas toner först inte tycks påverka dig alls, de är bara en obegriplig räcka ljud. Men snart nog blir de en symfoni som ristas in i din hud, en psalm i dina ådrors nät, en melodi av stygn som tråcklats i din själ.”

Henry har ännu inte upplevt den stora kärleken, den första, den vilda, den vackra men när Grace haltar (bokstavligen, hon har käpp) in i hans liv i smutsiga för stora kläder så händer det någonting oförklarligt i Henry.  Det är kemi hjärnan. Denna mystiska varelse som är en annan människa på sin facebookprofil jämfört med i verkligheten är en speciell människa, fylld av både stjärnstoft och kaos. Det blir vilt, vackert och Henry håller nästan på att gå sönder för att få vara älskad, för att göra ett undantag och våga älska en människa som inte klarar av att släppa det förflutna.

Den här boken innehåller känslor stora som galaxer. Språket växlar mellan djupt, känslosamt, skarpt, intelligent och roligt.  Jag hade ganska höga förväntningar innan men det löste sig bra, det här är nämligen en av de bästa böckerna jag läst hittills i år. Rekommenderar den särskilt till alla som gillar Förr eller senare exploderar jag och Pappersstäder, varsågod här är två nya karaktärer att bli kär i.  ❤  ❤   ❤

 

Golden Boy – ljudet av något som spricker

GoldenBoyljudetavnagotsomsprickerGolden Boy – ljudet av något som spricker
av Abigail Tarttelin

Max är det perfekta barnet. Så lugn och inte alls skränig som andra killar. Men ändå populär. Har tjejer. Många tjejer. Problemfri. Till skillnad från lillebror Daniel som är envis, lillgammal, sticker ut och ständigt hamnar i konflikt. När Max försöker förklara för sin lillebror Daniel att alla människor är olika och att det finns en mening med det så tror Daniel att Max ljuger. För Max är väl inte annorlunda på ett endaste sätt?

Så går livet, tills allt inte är perfekt längre. När kroppen, själen, identiteten och integriteten spricker på en helvetesnatt . Max barndomsvän blir hans förövare och tar något som Max aldrig kan få tillbaka. Efter det kan ingenting bli som förr.

Max vill bara få vara Max. Som den är han är. Den han föddes som. Den han känner sig som. Den han väljer att definiera sig som. Ska det vara så svårt? Om bara människor kunde förstå…

Det här är 400 upplysande och engagerande sidor om intersexualitet, vi möter läkaren Archie på vårdcentralen som erkänner sin okunskap och försöker lära sig mer för att förstå, mamman som bara vill att hennes Max ska vara ”normal” och inte behövas stötas ut ur samhället (jag blir så arg på mamman!! Samtidigt så är det bra att det är så många olika perspektiv i boken för det ger en mycket att tänka på), pappan som inte vill att någon annan ska bestämma vem Max ska vara (heja pappan!!), lillebrorsan Daniel som är så smart och cool och väldigt underskattad i familjen, vi möter Sylvie som kanske kan älska Max för den han på riktigt är, utan fördomar och utan rädsla för det som inte är normen. Vi möter specialistläkare som har skev människosyn och en skolmiljö där rykten förståss älskar att frodas.

En viktig bok att läsa för både unga och vuxna. Vi behöver fundera på hur vi ser på kön och varför det är så viktigt att kunna dela in människor i fack. Jag glömmer inte Max.

Bokbild: Bonnier Carlsen

Tankekarta för en scen, research och att skriva om sånt man inte vet något om

tankekarta

Nu när den självbiografiska romanen har lite ledighet för min del då den ska läsas av testläsare så växlar jag till mitt andra projekt. Det här med två parallella projekt fungerar toppen för mig. Så nu är det unga vuxna romanen som gäller, det är ju den jag skriver på i kursen Kreativt Skrivande 3 på LTU.  En bromskloss för mig nu är en scen som kretsar kring en fest och där går jag ju bet för min erfarenhet på den fronten är 0, nada, inte ett jota. Så hur sjutton gör man då?

Jo man frågar!

Idag pluggade jag med en vän och efter att ha varit duktig och läst kurslitteratur så började vi prata om boken och det ledde till en spontan stund med research. Det blev en välklottrad tankekarta om alla möjliga beståndsdelar, tankar, känslor, situationer kring festande i gymnasieåldern, som den scenen kan byggas upp utifrån. Känner definitivt att det här med research är något att ta vara på i skrivandet, fråga folk, göra tankekartor, ta in kunskap och andras erfarenheter där ens egna erfarenheter inte räcker för att skapa en trovärdig text.